Roxette gör comeback
I dagens Aftonblad så kan man läsa att Roxette ska spela i Sverige i sommar. Något som jag tycker är oerhört roligt och spännande. Roxette hade sin största tid under tidigt 90-tal och är ett band som jag tycker har satt någon sort av prägel inom musikväg runt om i världen.
Jag tycker att Marie Fredriksson har en sådan jäkla bra röst så att det nästan är varning för gåshud. Roxette gjorde många bra låtar. Om jag skulle välja den bästa låt som de har gjort så väljer jag låten It must have been love. Det bästa i den låten är den första versen:
Lay a whisper on my pillow
Leave the winter on the ground
I wake up lonely, is there a silence
In the bedroom and all around
Jag kan bara bocka och buga för att bandet Roxette har gjort sådana grymma låtar!
Höres på måndag, trevlig helg!
P.S. Vet ni? Nästa vecka så går vi in i februari, ganska coolt faktiskt!
/Anton
Ny låt på G?
Det är jättekul att det händer så mycket kring henne som det faktiskt har gjort på senaste tiden. Hon släppte ju en skiva nu före jul som man kunde köpa via Aftonbladet. Där fanns två-tre nya låtar och hennes låt You Rain är min favoritlåt med henne. Den är så himla vacker och jag har fastnat för refrängen i den låten som går så här:
You rain again,
inside yourself
so no one hears
your cries for help.
You rain again,
behind your eyes
but I can be your sun
when you rain.
Den här refrängen känner jag igen mig i (som vanligt, haha). Den här låten tolkar jag som att någon älskar dig men du kanske inte känner samma sak som den personen känner för dig. Och det är såklart jättejobbigt. Jag har varit med om det här några gånger och det blir en sådan jävla konstig situation. För i mitt fall så hatar jag att såra personer, det kan vara det värsta som finns faktiskt. Men sådant är livet, eller?
Den här låten beskriver detta jättebra tycker jag.
Hon har som sagt lagt upp en text på sin hemsida och därför blir jag väldigt hoppfull över att det jobbas för fullt på en ny skiva. Jag vill höra mera soul från Agnes, det skulle låta awesome tror jag!!!
Morsning, porsning vi ses i en korsning!!!!!
(Min assistent har INTE tagit något, utan han är född så här (*host* Rättvik *host*). Det går inte att göra någon åt, tyvärr..)
Hörs imorgon.
Här finns det passion!
//Anton
Blåsningen - rätt programledare
Jag såg Blåsningen för första gången igår sen nystarten av programmet. Jag brukar ha svårt för gamla program som ska återskapas på något sätt, oftast blir det "kattskit" av det mesta tycker jag. Men Blåsningen tycker jag levde upp till förväntningarna och det var väldigt kul att se inslagen. Min favorit var nog Salem al Fakir som blev rejält blåst på middagen han var på. Till skillnad från Sanna Nielsen så förstod inte han någonting tror jag, utan han satt där och lät sig matas och lät dom honom runt munnen. Det var väldigt kul att se faktiskt. Jag tror också att han själv tycker att det var väldigt kul.
Det var också väldigt kul att se David Hellenius på sin yogakurs. Jag förstår inte hur Reneé Nyberg klarade av att hålla sig för skratt vissa gånger där. Speciellt när David fick härma en apa så såg man att Reneé ville skratta men höll sig från skratt. David levde sig in "aprollen" så himla bra. Ja, det var som sagt väldigt kul! Ni som missade programmet måste faktiskt gå in på tv3s hemsida och kolla på när David spelar apa, jag låg i soffan och skrattade faktiskt.
Det är kul med program som blir väldigt lyckade och Blåsningen har blivit väldigt lyckat. Jag hoppas att det håller i sig.
Hörs på onsdag med ett nytt inlägg och nya tankar från mig.
Ha det gött!
/Anton
Ikväll är det krig!
Leksand mot mora i kväll. Ännu ett daladerby lagen emellan. Mina tankar inför drabbningen i kväll är att Leksand kommer få det tufft, men man har stor fördel i att matchen spelas hemma i Ejendals.
Leksand förlorade mot AIK i tisdags. AIK var bättre, men Leksand slarvar alldeles för mycket och det tar ju motståndarna givetvis nytta av. Leksand måste få bort slarv, för AIKs mål berodde till stor del på att Leksand slarvar för mycket. Det är lätt att skylla det här på backarna, men forwards har också en viktig uppgift i spelet hem och det måste bli en bättre konversation dom emellan. För det här spelet håller defenitivt inte i en kvalserie där man kommer ställas mot lag som Södertälje, AIK och kanske Rögle.
Matchen i kväll kommer som sagt bli tuff, båda lagen har säkert laddat inför denna match i några veckor, tror jag. Även om det har varit medvetet så har denna match givetvis suttit långt bak i huvudet på spelarna. Jag har definitivt laddat för det här länge, det brukar bli hån från bådas håll (Superstars och drakarna) och det är givetvis jätteroligt, tycker jag. Jag frågar mig en sak: Var är drakarna?
Jag är som sagt väldigt, väldigt laddad inför matchen i kväll. Jag tror aldrig att jag varit så här laddad någon gång faktiskt. Så i kväll räknar jag med att jag inte har någon röst kvar efter matchen.
Kom ihåg: Dalarna är vårt!
Hörs på måndag
/Anton LTJD
Reggae för hela slanten!
En annan låt som har blivit en favorit hos mig heter Vara. Och den kan ni höra här:
Vara
Jag vill bara, bara vara
Slippa tänka och förklara
Aldrig tveka, bara leka
Den som kräver ska jag neka
Andra ställer krav, hur de vill att det ska va
Man blir pressad, alltid stressad, av vad de vill ha
Jag har börjat se och känna efter hur jag mår
Varför ska man ge så mycket mer än vad man får?
Jag gillar början bäst. Jag sjunger med automatiskt i vissa låtar och det här är en sådan låt. När jag hör Rootvälta så börjar jag också dansa med överkroppen (altså gungar med) och sjunga med i låtarna.
Jag fick även ett "svettarmband" av en kille i bandet som dom signerade åt mig. Det var dock andra som fick armband. Men efter spelningen så kom killen fram till mig och gav bandet till mig och sa att eftersom jag sjöng med mycket så tyckte dom att jag skulle få en sån. Jag blev som ett barn på julafton! Haha.
Jag lovade en kille i bandet att komma tillbaka och se dom på en annan spelning. Det gör jag givetvis, för det svänger rejält om Rootvälta som är väldens reggaeband!
P.S. Krossa lillebror! LTJD!
Livet går vidare
Att vara kär är något jag hatar att vara. Mitt första förhållande förrförra året tror jag var viktigt för mig att gå igenom, det var också viktigt för mig att inse att allting har ett slut någon gång, även om det gjorde fruktansvärt ont när det var över. Jag har ganska svårt att bli förälskad, dessvärre har jag också oerhört svårt att släppa människor.
Det här är något jag måste lära mig att kunna hantera på ett bra sätt. Jag träffade min första tjej via en ungdomssida på nätet. Jag trivdes jättebra med henne och kan än idag tänka på henne som en fantastisk tjej och en fantastisk person, dock har ju allt ett slut men det här förhållandet tog kanske slut för fort. Jag ska dock säga att mina känslor för henne idag är inte samma känslor som jag hade för två år sedan. Men även om jag inte har samma känslor nu så händer det att jag tänker tillbaka på det vi hade och hur kul vi hade.
Jag ska också säga att jag trivs väldigt bra med att vara ensam. Jag vet inte varför men på något sätt har jag insett att kärlek är en viktig del i livet, men kärlek är något som bara håller ett tag.
Jag har som sagt svårt att släppa personer, det är något jag måste bli bättre på att göra. När det tog slut med henne förrförra året så grävde jag ner mig totalt. Det betydde att jag sket i skolan, jag sket i kompisar, jag kunde inte gå på hockey och jag matstrejkade vissa dagar. Hur jävla dum får man vara? Det är viktigt att inse att man har kvar massa bra saker. Jag älskar att gå på hockey och mina kompisar betyder mycket för mig. Det här var det dummaste jag någon gång jag har gjort tror jag och jag hoppas att det här inte komer att upprepas från min sida.
Jag börjar faktiskt bli bättre på det här. Hur går era tankar om liknande upplevelser (jag vet att det här något som alla går igenom)?
Livet går vidare och det gör det med familj, vänner och assistenter.
Tack för att ni finns!
men nya dagar väntar med nya tidsfördriv
och allting liksom kräver mera nu
så ta dina minnen och försvinn ur mitt liv
älskade älskade du
älskade älskade du
Nu tar jag helg så hörs vi på måndag igen.
Livet går vidare!
/E.T
"I en annan del av Köping"
Min favorit är Tobbe, han verkar så otroligt rolig och glad. Sedan så verkar han säga vad han tycker och det är något jag gillar skarpt. Man ska säga vad man tycker, i alla fall så är det så i min värld.
Vad tycker ni om programmet? Jag har fastnat för det här!!
P.S. Förlåt att jag inte har bloggat på ett tag, mitt nätverk har krånglat här hela förra veckan och även igår måndag.
Hoppas att vi hörs igen imorgon.
TjingTjong lingon fjong;P
// Anton
Kungen av svensktoppen
Winnerbäck vann "Årets låt" tillsammans med Miss Li för låten "Om du lämnade mig nu". Det var inte så oväntat då låten har gått mycket på radio och hörts i tv.
Jag tycker att den här låten är oerhört vacker och deras röster passar utmärkt tillsammans. Miss Li har jag sett en gång live och hon är väldigt säker på de hon gör. Hon är cool på något sätt. Hennes röst är speciell och hon har väldigt bra låtar tycker jag.
Jag gillar särskilt en rad ur den här låten som går så här: Jag skulle sakna den där stunden som vi har när vi till slut har blivit sams.
Jag fastnar lätt för textrader och den här raden har jag alltså fastnat för. För mig är den här raden otroligt vacker den får mig att stanna upp och tänka en sekund eller två på alltig egentligen som har med mitt liv att göra.
Hörs på fredag!
Anja Pärsson har aldrig varit bra och kommer aldrig vara bra!
Jag tittar sällan på alpint, men när jag väl kollar så tycker jag det är rätt roligt faktiskt.
Jag har dock alltid haft svårt för Anja Pärsson. Jag vet inte vad det är som gör att jag har svårt för henne, men hon känns rätt ostabil i sitt sätt att vara tycker jag. Jag har sett och hört intervjuer med henne och även där är det något jag har svårt för. På något sätt så känns det rätt tråkigt tycker jag. Jag tycker även att hon klagar för mycket(för det gör ju inte jag;P).
Då är jag mer imponerad av han Jens Byggmark som jag tycker imponerar nästan varje gång i backen.
Jag vet nu att om jag får kommentarer så kommer ni tycka att jag lite knäpp kanske, men jag har som sagt aldrig varit imponerad av Anja Pärsson och jag kommer aldrig bli imponerad av Anja Pärsson. Jag är ledsen, men det här är min åsikt. I min värld så kommer hon aldrig att vara bra.
Hörs imorgon :-]
/Anton
